tuuluu

  1. verbe [tuúluu]

    se cogner

    • (se) heurter
    • cogner quelqu’un derrière le cou
    • offenser
    • porter le deuil

    Putuuli me-nimbiye

    Mon orteil s’est heurté à un obstacle

    • Potuuli pɩɣa nimaɣ wayɩ — on a poussé l’enfant par la nuque
    • Putuuli tɔyɩ nɛ Kpacaa — Toï a offensé Kpatcha
    • Nakaa walʋ sɩba nɛ putuuli Nakaa nɛ ɛhʋ ɛ-ñʋʋ — Naka a perdu son mari et elle s’est rasé la tête